Hampus!

I går morse när jag vaknade fanns en känsla av att något var fel i kroppen.
Sedan så fann jag våran han katt Hampus under trappan, han var matt i blicken och hela hans kroppsspråk sa att något var fel.

Det var nästan så att han värjde sig från mig när jag klappade honom, enda gången han sträckte sig för att bli klappad var när Felix strök honom över ryggen. Efter samtal med mamma, syster och Tobbe ringde jag en veterinär och vi fick en akut tid för att undersöka Hampus. Jag visste redan!

Jag satt med honom under trappan tills Tobbe kom hem, han spann under en kort stund men man såg samtidigt att han ej mådde bra. Vi tog honom till veterinären och fick träffa en rar sköterska som visade oss in på ett undersöknings rum

Tobbe och jag bestämde att vi vill låta barnen vara med om de vill, och båda ville vara med.
Veterinären undersökte honom, och han kunde knappt stå på benen. Vi fick vara ensamma med honom och vi kände båda att det var rätt beslut att ta farväl. Men fy så tungt det vara att säja dom orden.

Vi alla klappade om honom, grät och tog farväl. Han va så matt men så vacker. Älskar verkligen den katten, han var så ur go. Aldrig elak, barnen fick klappa och leka med honom bäst de ville.

Han fick ligga i Felix knä när han fick första sprutan, och han somnade så ro fyllt in. Vi fick hjälpa Felix att stötta upp hans huvud. Anton satt på stolen brevid och strök honom över pälsen.

Sedan la vi upp honom på bordet, han var så däckad av första sprutan så han märkte inget tror jag. När han fick sista dosen höll jag om honom och så fort sköterskan va klar tog jag honom till min famn. Allt va så stilla. Han sov en rofyld sömn i katt himelen,tillasammans med Anna-stina och Oscar.

Vi valde självklart att ta med honom hem och ska hitta ett perfekt ställe att begravia honom på.
Saknaden och tomheten efter honom är så stor och gör så ont.

Vila i frid Älskade Hampus! Världens sötaste goa katt!

Älskar dig! // Terés